Spelar det någon roll vad jag läser?

Du är det du läser? Kan detta stämma? Ditt jag, ditt sätt att tänka och agera påverkas av alla texter du tar dig igenom? Till en viss grad är det kanske så.

Något vi kan vara helt säkra på är att vårt språk påverkas av vår läsning. Alla de aspekter vi väljer att ha med i, låt oss säga en matris för bedömning av berättande texter, alla de aspekter finns i de böcker vi läser. Inledning, handling, gestaltande beskrivningar, meningsbyggnad, ordval, grammatik och så vidare. Vi kan säkert enas om att det vi läser kan bedömas med hjälp av en sådan matris. Således, om vi förutsätter att vi skulle bedöma de verk vi läser, skulle vi se att de är av olika kvalitet. Spelar det någon roll?

Om jag nästan uteslutande äter makaroner och varmkorv, är jag rätt rustad att bedöma kvaliteten på en mer komplex rätt? Kan jag se hur de olika ingredienserna samspelar, förstärker och lyfter varandra? Kan jag ge kocken tips om hur rätten kan utvecklas ytterligare genom att ta mer eller mindre av en viss krydda eller att en ingrediens tillsätts i ett senare skede av tillagningen?

Vi ska inte bli litteraturkritiker på New York Times men tanken på att det vi läser kan påverka vår bedömarkompetens är intressant. Läser jag enbart deckare (nu generaliserar jag; deckare kan vara ytterst komplexa hantverk av hög kvalitet) eller enbart kortare texter i olika former – eller jag kanske läser väldigt lite – får jag kanske svårt att se de kvaliteter som finns i en elevtext. Jag missar i värsta fall ingredienser som innebär att en text är på en högre nivå, eller på god väg dit, bara för att jag själv är ovan vid sådana igenkänningstecken.

Tre böcker ligger i en trave på ett bord.

Tankarna går lätt här till frågan huruvida det finns låg och hög litteratur och vem som i så fall bestämmer vad som är vad. Harold Bloom? Att Bodil Malmsten i Så gör jag  sågar Harry Potter men att Stephen King i On Writing uppskattar denna serie, vad säger det oss? Mer om detta senare; här kan man nämligen börja fundera kring kanon…

Men… att läsa olika slags litteratur, gör det mig per automatik till en god bedömare av elevtexter? Nog ingår det många delar i en sådan praktik?! Otvivelaktigt är det så, men ett sätt att utveckla min kompetens är det definitivt.

Att fundera vidare kring:

Hur ser mina läsvanor ut – vilken typ av böcker läser jag helst?

Vilken typ av litteratur utvecklar mig som bedömare av elevtexter? 

/Pasi Vuoluterä

 

En musiklärare reflekterar

Att vara musiklärare innebär en hel del utmaningar som kan vara av en något annan karaktär än det man möter som ”klasslärare”. Med detta hävdar jag givetvis inte att det ena är mer komplicerat än det andra, utan snarare att våra utmaningar ser olika ut…

Som musiklärare träffar du barnen en gång i veckan och barnen lämnar sin trygga miljö och sin plats i klassrummet. Förväntningen från eleverna är ofta att det vi gör i undervisningen måste var KUL, helst hela tiden.

Kraven som ställs på eleverna är också ofta höga. Ena stunden får de låta och röra sig och i nästa stund, när de redan kommit upp i varv, förväntas de återigen kunna sitta still och lyssna på nya instruktioner.

Det är mycket ljud och många intryck, även när det fungerar bra. Med ett instrument i handen är det inte lätt att sitta och lyssna och vänta på att få sätta igång, inte ens om du vanligtvis är ”lugn och tyst” i klassrummet. Tänk dig då hur den här miljön, med så mycket spännande att utforska, kan upplevas för den som vanligtvis har svårt att styra sina impulser.

Efter ett antal år i yrket, kan jag bara säga att jag verkligen gillar den här utmaningen, vilket jag tror är en förutsättning för att orka. Det krävs tålamod för att få grupper att fungera när man träffar dem sällan, men när det väl fungerar är det verkligen värt allt slit! Ofta tar det minst en termin för många av eleverna att ”landa” i den nya miljön, ibland längre. Dessutom finns det alltid en risk att grupperna av olika skäl förändras efter en period och då får man ta nya tag med att forma den nya konstellationerna. Mina viktigaste ledord för en välfungerande musikundervisning har under åren kommit att bli: relation, struktur och tålamod. Med det kan man komma långt.

Hur kan vi då hjälpa våra elever att fungera i den här miljön? Här följer några tips som i alla fall varit framgångsrika för mig.

  1. Ha alltid fasta platser, även när du har en grupp som fungerar bra.
    Använd några få tydliga regler som du upprepar ofta.
    3. Börja och avsluta lektionen på ett liknande sätt varje gång.
    4. Ha en tydlig struktur för vad som ska göras på lektionen.
    5. Förbered så mycket du bara kan innan eleverna kommer in i musiksalen. Minsta lilla väntetid kan innebära att du ”tappar” gruppen.
    6. Ge instruktioner innan instrumenten delas ut. Det är mycket begärt att det ska kunna låta bli att låta!
    7. Gör överenskommelser med de elever som har svårt för musiksituationen, så att de vet vad de kan göra när koncentrationen eller orken tryter.
    8. Har du möjlighet, så se till att träffa eleverna så mycket som möjligt även i andra situationer; i matsalen, på rasten, i korridoren… Allt detta kan bidra till ett bättre klimat i salen.Jag brukar även hämta alla elever i klassrummet inför musiklektionerna, så att eleverna kommer in i salen samtidigt. På så sätt slipper jag spring och eftersläntrare som hittat annat spännande att göra på vägen och vi kan sätta igång med en gång. Hämtar dem gör jag ända upp till 6:an och det fungerar bra i de flesta grupper.

    Utöver detta har jag även namnlappar som alltid ligger under elevernas stolar när de kommer in. Det hjälper mig både att snabbt se vilka elever som saknas och jag kan även alltid tilltala barnen vid namn. Det brukar ofta vara många namn att hålla reda på.

    Det gäller givetvis att hitta den struktur och det upplägg som passar för dig och dina elever utifrån de förutsättningar ni har, men förhoppningsvis kan mina tips vara en hjälp på vägen.

Lycka till!

/Katarina Selander
musiklärare på Prismaskolan

Frågor eller synpunkter går bra att skicka till Katarina.selander@mariestad.se

 

Se varje elev!

Se och förstå alla elever! Så lyder ett av ledorden för Mariestads skolor. Det kan vid en första anblick kännas övermäktigt. Hur ska vi lyckas med det? Men lugn. Vi tror att lärare är lite av experter på relationsskapande. Relationer är en stor del av vår vardag. Vi möter dagligen barn och ungdomar i skolan och vi vet alla att en god relation till våra elever gör skoldagen så mycket enklare.

En god kontakt till våra elever ger oss helt klart bättre förutsättningar att faktiskt förstå hur vi kan stötta varje elev i deras lärande. Vi kan då förbättra vår undervisning och lättare möta eleverna utifrån just deras behov. På så vis får lärandet helt andra förutsättningar att utvecklas. Att eftersträva ett nära lärarskap till sina elever tycker vi är en fin beskrivning på den goda relation lärare lägger ner så stort engagemang för att skapa. Vi är betydelsefulla för att få våra elever att känna sig sedda och viktiga.

Här kommer ett tips på en form av positiv uppmärksamhet du kan använda för att se dina elever. Det är en rolig start på skoldagen där du får möjlighet att möta varje elev på ett alldeles unikt sätt med en ”personlig hälsning”. Kolla in filmklippet om hur detta kan gå till. Visst krävs det ett gott minne och lite träning men det är helt klart värt att testa. Att se är grunden för att sedan kunna förstå.

https://www.youtube.com/watch?v=VdLIZZUavsM

 

/Nätverket Se och förstå

Ps. Har du testat ”personlig hälsning” eller har du tips på andra sätt att möta dina elever på? Berätta gärna genom att lämna en kommentar.

Matematiknätverket

Vi i matematiknätverket består av ca. 25 lärare som undervisar på olika stadier och på olika skolor i Mariestads kommun. På våra träffar utbyter vi tankar, idéer kring vår undervisning, samtalar kring ny forskning och har workshops.

Under höstens träffar kände vi ett behov av att gemensamt fortbilda oss i programmering då detta är nytt för de flesta av oss. Vi använde oss av Skolverkets Lärportals modul: Matematikundervisning med digitala verktyg II. Här lärde vi oss från artikeln ”Om programmering i matematikundervisning” att programmeringskraven kan sammanfattas enligt följande för grundskolan:

Åk 1-3: Kunna programmera en kompis (arbeta utan digitala verktyg i stegvisa instruktioner), starta blockprogrammering

Åk 4-6: Kunna blockprogrammering ex. Scratch, hourofcode, swift playground

Åk 7-9: Kunna block- och textprogrammering ex. phyton (olika programmeringsmiljöer)

Under två olika workshops testade vi att programmera och vi testade även minst en aktivitet tillsammans med våra elever. Detta följdes upp av ett erfarenhetsutbyte vilket ledde till att vi fick med oss ännu fler tankar och idéer kring programmering och många var nöjda med att de hade kommit igång och vågat prova.

Under vårens träffar har vi startat med att diskutera kvalitetsplanen i Matematik. Vi diskuterar hur vi ska använda resultatet som vi får från testerna för att förändra vår undervisning så att våra elever når ett bättre resultat.

Om du arbetar i Mariestads kommun och vill komma åt vårt material till våra träffar eller kvalitetsplanen så hittar du dem på:
KIS Gemensam/Mariestad/Grundskola/Personal/Matematiknätverket

/Camilla Johansson och Caroline Lundell

Digitalisering på vetenskaplig grund

I dagsläget genomsyrar digitaliseringen hela vårt samhälle och är skolan är inget undantag. Regeringen har som mål att det svenska skolväsendet år 2020 ska vara ledande i att använda digitaliseringens möjligheter på bästa sätt. För att uppfylla målen infördes nya styrdokument för skolan 1juli 2018 som ska bidra till att elever ökar sin digitala kompetens (Regeringskansliet, 2017). Detta ställer också nya krav på lärarna som ska undervisa eleverna. Förutom att undervisningen ska digitaliseras så finns också riktlinjer om att den ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. En vetenskaplig grund innebär att undervisningen inte enbart ska utvecklas utifrån forskningsresultat från de ämnesområden där lärare undervisar. Undervisningen ska också utvecklas med stöd av forskning om hur ämnet ska läras ut (Adamson, 2017). Att arbeta för att nå målen kan därigenom vara både komplext och utmanande.

Forskning om digitalisering

Forskningen om digitalisering i undervisning innefattar ett enormt stort forskningsfält som utvecklas i rask takt. Många studier har genom åren belyst användningen av digitala verktyg och hur det påverkar elevernas skolarbete. Resultaten visar exempelvis hur användningen spelar en central roll för elevernas resultat, då tillgången till olika digitala verktyg påverkar resultaten på olika sätt. Den digitala tekniken förändras ideligen vilket också får konsekvenser för forskningen. Teknikutvecklingen är en orsak till varför forskningen på området befinner sig i en ständig process. Även om de digitala verktygen har en stor påverkan på elevernas resultat så är det inte den enda faktorn som inverkar. Sammanhanget för hur de digitala verktygen används har också visat sig få en avgörande betydelse för elevernas resultat. Förr var det vanligt att fortbildning för lärare enbart hade ett fokus på de digitala verktygen, vilket med tiden har visat sig vara otillräckligt. Lärare behöver också planera medvetet för hur de digitala verktygen ska användas för att det ska leda till goda resultat (Hylén, 2017; Meza, 2018). Det innebär att lärare som ska arbeta digitalt behöver kunskap om såväl digitala verktyg som hur användningen bör struktureras för att elever ska få ett bra och relevant stöd i skolarbetet.

Digitalisering i Mariestads kommun

Att använda kollegiala metoder är ett sätt att arbeta tillsammans för att utveckla den digitala kompetensen för skolan (Skolverket, 2018). Därtill finns också forskning som förespråkar att lärare bör ta hjälp av teoretiska modeller för att utveckla användningen på ett medvetet sätt (Wang, 2018). Teoretiska modeller kan utgöra ett viktigt stöd vid planeringen av hur digitala verktyg ska användas och vid reflektioner över varför resultaten blev som de blev. Grundskolans nätverksgrupp för IKT och lärande har under hösten 2018 arbetat kollegialt med digitalisering. Jobbet har utgått från en teoretisk modell av Engeström (1987) som använts för att reflektera över, beskriva och dela erfarenheteter om hur digitala verktyg används i skolan. Modellen belyser hur olika faktorer i en undervisningssituation samspelar och påverkar resultaten. – Vad fungerar bra och vad fungerar inte bra? – Hur påverkas elevernas resultat av sammanhanget? – Hur kan undervisningssituationen förändras för att bli bättre? Syftet för nätverksträffarna har varit att påbörja ett arbete då vi utvecklar verksamheten i Mariestads kommun med stöd i beprövad erfarenhet och forskning. Därigenom har deltagarna i gruppen tillsammans arbetat för att skolans digitalisering ska förbättras på ett medvetet och strukturerat sätt. Det är ett viktigt arbete som pågår i olika tappningar under hela 2019 och våren 2020.  Det har varit fantastiskt roligt och inspirerande att ta del av höstens arbete.

Tiina Leino Lindell

Lektor i IKT och lärande, Mariestads kommun

 

Referenser:

Adamson, L. (2017) Undervisning på vetenskaplig grund Ur: Lunds universitet. VBE programmet (2017). Vetenskap och beprövad erfarenhet: Skola. Lund: Lunds universitet, VBE programmet.

Engeström, Y. (1987). Learning by expanding: an activity-theoretical approach to developmental research. Helsinki: Orienta-konsultit.

Hylén, J. (2017). Digitalisering i skolan: att tillsammans utveckla digital kompetens. Stockholm: Ifous.

Merza, H. (2018). Mobile Learning Pedagogical Quality Standards for Higher Education Institutes in Developing Countries. I Mobile and Ubiquitous Learning (pp. 107-125). Springer, Singapore.

Regeringen beslutar om nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet [Elektronisk resurs]. (2017). Regeringskansliet

Skolverket (2018). Digitaliseringen i skolan. [Elektronisk resurs] : möjligheter och utmaningar. Stockholm: Skolverket

Wang, Q. (2018). Core Technologies in Mobile Learning. I Mobile and Ubiquitous Learning (pp. 127-139). Springer, Singapore.

 

IKT-nätverket

Vi hakar på trenden och vårt första blogginlägg kommer därför beskriva IKT-nätverket, höstens arbete och vad nätverket är tänkt att mynna ut i.

Samhället digitaliseras och digitaliseringen tar en allt större plats i alla förskolor och skolor. Styrdokument är reviderade och i samtliga ämnen nämns IT-tekniken på ett eller annat sätt som ett verktyg för att arbeta mot olika kunskapskrav. IT är ett relativt nytt verktyg för många och vi måste därför hjälpas åt att tänka kring detta för att få in det som en naturlig del i undervisningen. Forskning visar på både för- och nackdelar i arbetet med IT i undervisningen. Vi tror därför att det är viktigt att vi medvetandegör oss om hur vi använder detta med våra elever för att nå högre måluppfyllelse. Precis som vår grundskolechef Anna-Karin Yséus sa i uppstatsdagarna ht -18 ”Frågan är inte om vi ska arbeta med IT i undervisningen utan snarare hur vi ska gör det”.

02A4502
Hur använda sig av de digitala möjligheterna?

Vi som strukturerar upp och leder IKT-nätverk heter Elin Bäcklund och Åsa Lundahl. Under höstterminen 2018 har vi haft den stora förmånen att ha med oss forskaren Tiina Leino Lindell. Tiina har lyft olika forskningsexempel och modeller kring arbetsmetoder och uppgifter samt om planering och kollegialt lärande. Diskussioner om var vi som lärare hämtar kunskap och inspiration på nätet, var vi kan dela material med kollegor, hur vi kan arbeta digitalt tillsammans med eleverna samt digitala verktyg har lyfts.

Under VT -19 fortsätter IKT-nätverket sitt arbete och vi vill då sondera terrängen och sammanställa vilka framgångsfaktorer vi har/ vi ser i undervisningen där digitaliseringen ger möjlighet för alla elever att ta till sig undervisning och då kunna lära och utvecklas, att ”Se och förstå alla elever”. Vi kommer öppna upp för ett samarbete när de gäller digitaliseringen tillsammans med de andra nätverken i Mariestads kommun för att under läsåret 19/20 i nätverket kunna arbeta fram en digitaliseringsplan för undervisningen i årskurserna F-9.

Till sist vill vi ge ett litet tips som en av deltagarna i nätverket gav under ht -18. Ett tips som underlättar för eleverna när de ska ut på en bestämd sida på nätet med hjälp av paddor. På http://www.skapaqrkod.se/ kan du skapa din egen QR-kod. QR-koden scannas sedan in med hjälp av en app eller iPadens kamerafunktion och vips så är eleven rätt. Här nedan har du QR- koden för att komma rätt:

(Och hör skulle det ha funnits en QR-kod naturligtvis, men systemet ville inte kopiera in den… /Pasi)

Det ska vara lätt att arbeta digitalt!

/Elin och Åsa

Musiknätverket

Förra terminen kom vi äntligen igång med ett musiknätverk för oss musiklärare här i Mariestad. Vi ser en stor vinst i att träffas och kunna lyfta sådant som dyker upp i vardagen i ett ämne där de flesta saknar en ämneskollega på de skolor vi arbetar. Vi ser också en stor fördel i att tillsammans ha möjlighet att fokusera på att utveckla vårt ämne. Hittills har vi bland annat använt vår tid till att utarbeta en progression av det centrala innehållet för de olika årskurserna. Ett förslag för åk 1 och 2 ligger färdigt i nätverksmappen, så om du undervisar i musik kan du gå in och läsa och kommentera det förslag som ligger för dessa årskurser.

Vi som undervisar i åk 1-6 har också kommit överens om att vi ska köpa in ”Tummen upp” för musikämnet, så att vi har ett gemensamt material att utgå ifrån i våra diskussioner.

På våra träffar har vi också lyft frågan om vad som krävs för en ökad måluppfyllelse i vårt ämne och kontinuitet, kompetens och förutsättningar är begrepp som varit viktiga i vår diskussion.

Är det någon som undervisar i ämnet, men ännu inte hittat till oss så är ni såklart hjärtligt välkomna att delta! Hör i så fall av dig till: katarina.selander@mariestad.se