Alla barn kan lära sig matematik, det tar bara olika lång tid

Något som intresserar mig mycket är hur hjärnan fungerar kopplat till hur vi lär oss. Den senaste boken jag läst i ämnet är läkaren och forskaren i neurovetenskap Torkel Klingbergs bok ”Hjärna, gener och jävlar anamma” och jag tänkte dela med mig om hans tankar här för att inspirera er till att läsa mer om hjärnforskning.

I boken tar han bl.a upp att barns utveckling drivs av träning. Han skriver att träning inte är att ”bara göra något” utan att träning är att träna, öva och lära sig målmedvetet, med svåra uppgifter, helt fokuserat och få omedelbar feedback.

Han drar slutsatsen att barns inlärning styrs av arv som samspelar med miljö. Torkel skriver om exempel på forskning som undersöker om alla som tränar kan förbättra sin kondition lika mycket. Det visar sig att vissa har gener som gör att de förbättrar sin kondition snabbare. En annan studie som är gjord på 100-meters löpare har visat att de har en viss genvariant relaterad till de snabba muskelfibrerna. Liknande interaktioner påverkar även barns lärande, så ja vissa barn lär sig vissa saker snabbare än andra.

Inom en och samma klass utvecklas de snabbaste eleverna 3 gånger så snabbt som de långsammaste. Barn är inte bra eller dåliga på att lära, de är snabba eller långsamma. Detta innebär att vi kan kompensera för snabbhet med mer tid, men i svenska skolan får alla barn oftast lika lång tid att lära sig saker. Hur kan vi organisera oss så alla barn får utvecklas i sin takt?

Tyvärr är det ofta så att de som är långsamma ex. på läsning, även lägger hälften så mycket tid och skillnaden i färdighet blir då fyrfaldig jämfört med de snabba läsarna.

Torkel ger ett exempel på hur arv interagerar med miljö i matematisk förmåga: Om Max av en genetisk slump har lättare att förstå sig på siffror än sin klasskamrat Milton så kommer han förmodligen använda sig av den förmågan även i vardagliga livet. Max räknar själv ihop vad colaflaskan och chipspåsen kostar medan Milton bara lämnar fram pengarna och väntar på att få tillbaka växeln. I skolan följer Max med i lärarens resonemang under 80 % av undervisningstiden medan Milton bara följer med 50 % av tiden, vilket över flera år blir en avsevärd skillnad. Interaktionen mellan gener och miljö ger Milton ett dubbelt problem, han lär sig långsammare och lägger dessutom mindre tid på matematiken.

Hur barn lär sig matematik

Att förstå siffror är inte en förmåga vi är födda med utan något hjärnan måste anpassa sig till och lära sig. Ett centralt begrepp för matematikinlärning är tallinjen. När talen får en plats relaterar man tal och geometri, två centrala begrepp inom matematiken. Tallinjen gör det också möjligt att tolka subtraktion som avståndet mellan två tal på tallinjen och inte bara ”ta bort”, vilket är en viktig del för att förstå begreppet subtraktion.
Baserat på kunskaper om tallinjen skapade Torkel (tillsammans med Pekka Räsänen och Ola Helenius) appen Vektor som på ett lekfullt sätt tränar barnens arbetsminne kopplat till tallinjen och problemlösning. Forskarna testade fyra olika grupper med barn och den grupp som fick träna arbetsminne kopplat till matematik förbättrade sina matematikkunskaper mest.

Resultaten visar att barn som tränar Vektor i 8 veckor förbättrades ungefär lika mycket som barn annars utvecklas under ett helt läsår. Appen är framtagen för förskoleklasselever men kan med fördel även användas av äldre elever.

 

Läkaren och forskaren i neurovetenskap Torkel Klingberg har grundat och leder stiftelsen Cognition Matters som bl.a. tagit fram appen Vektor.
https://cognitionmatters.org/se/

 

Tänkandets och arbetsminnets utveckling

Torkel skriver att arbetsminne är förmågan att hålla information i medvetandet under en kort stund. Barn med nedsatt arbetsminne har koncentrationssvårigheter. Det beror på att de områden som används vid arbetsminne även används för koncentrationsförmåga. Nedsatt arbetsminnesfunktion är också associerad med svårigheter i skolan, framförallt vad gäller läsförståelse och matematik.

Barns arbetsminne kan tränas upp. Däremot räcker det inte med arbetsminnesträning för att få upp elevers skolresultat utan det behöver vara en kombination av exempelvis arbetsminnesträning och matematikträning. ”Cells that fire together, wire together” (nervceller som aktiveras tillsammans får en starkare koppling). Starkare kopplingar leder till bättre arbetsminne, detta är anledningen till att appen Vektor är utformad som den är.

Precis som barn inte är bra eller dåliga på matte kan man också säga att barn inte har bra eller dåligt arbetsminne utan ett arbetsminne som utvecklas mer eller mindre av träning och av miljön. Större plasticitet eller formbarhet av hjärnan är en av förklaringarna till att en del barn förbättras mer av arbetsminnesträning.

Motivation/Jävlar anamma

I boken berättar Torkel om ett stort forskningsförsök som utfördes under två års tid i USA. De undersökte om belöning i form av pengar kunde vara en motivation till att få bättre resultat (högre betyg). Även om eleverna som var med i undersökningen skulle få så mycket som 15000 kr blev resultatet att belöning i form av pengar inte hade någon effekt. De förklarade detta med att eleverna upplevde att belöningen var för långt bort i tid så det var ingen idé att ens börja anstränga sig. Torkel tar stöd i Carol Dwecks forskning om ”dynamiskt mindset” där elever vet att om de bara tränar tillräckligt hårt så kommer de att utvecklas och lära sig, han tar även upp Angela Duckworths forskning om ”grit” eller ”jävlar anamma” som visar att elever med ”grit” har bättre resultat för att de inte ger upp vid motgång utan kämpar vidare. Detta menar Torkel är en viktig faktor vid inlärning, chans till belöning ger dig inte motivation nog, utan det är den inre drivkraften och tron på din egen förmåga som gör att du kommer prestera bra. Appen Vektor är därför utformad så eleverna får träna sitt ”jävlar anamma” eftersom de uppmuntras att kämpa vidare även om det blir fel gång på gång på gång vid minnesträningen med motivationen att deras hjärnor jobbar som bäst just då.

Hoppas denna text gjort dig nyfiken på att läsa mer om hur hjärnan fungerar och testa på appen Vektor med dina elever.

/Caroline Lundell

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s